"Vi äter inte husdjur i den här familjen."

Junior har lekt med granngrabben hela dagen. Direkt efter frukost i morse knackade det på dörren och de har lekt tills alldeles nyss. Vi bor dörr-i-dörr så det är väldigt praktiskt och enkelt för oss vuxna också. Vid ett tillfälle gick både jag och Nicklas över en snabbis och lämnade Texas kvar inne i ett par minuter*.

När vi kom hem igen möttes vi av en explosion av spån i pojkens rum och diverse hamsterprylar låg utspridda mellan Alex och vårat sovrum. Ett av hamsterhusen låg i våran säng, lite lätt tuggat på. Texas stod i hallen och såg oskyldig ut men avslöjades av att hela ansiktet var fullt i spån. Någon av pojkarna hade glömt att stänga grinden in till  Alex rum. Fanny fanns ingenstans men vi hittade inga spår av blod heller (Jag kollade till och med noga igenom Texas mun efter ledtrådar om vart hon kunde finnas). Naturligtvis fick han inte skäll för vad skulle det tjäna till? Vi har en hund med en massa jakt i och vi får skylla oss själva som inte kollade grinden en extra gång...

Nicklas tog med sig Alex och Texas till garaget för att hämta någonting och jag började leta igenom lägenheten efter Fanny. Eftersom vi inte hittat några spår efter blod så hoppades vi på att hon lyckats rymma på något sätt. Jag var dock inte helt säker på att faktiskt hitta henne, hon är ju pytteliten och Texas skulle säkert kunna sluka henne i en enda liten munsbit utan att lämna några spår efter sig. Fanny är en mycket trevlig liten tjej som kommer när man ropar på henne och när hon inte kom började jag leta igenom alla ställen jag kunde komma på där en skadad liten dvärghamster skulle kunna tänkas gömma sig.

Efter ungefär tio minuter kom hon smygande från under våran säng, när hon försäkrat sig om att Texas inte fanns i närheten kom hon skuttande och klättrade upp i min hand, utan några tecken på skador. Nu har hon lugnat ner sig i några timmar och verkar inte speciellt berörd alls. Hon far runt som vanligt i buren, äter med god aptit och verkar inte påverkad av sitt, förmodligen ganska traumatiska, äventyr tidigare idag. Hon sov till och med gott i boet där hon bäddat mysigt med Texas avlagda underull.

Hon måste ha åkt med i hamsterhuset när Texas tog upp det och bar in det i våran säng och på något sätt lyckats smyga sig ut och gömma sig utan att han märkt något. Hade han sett att hon kommit undan borde han ju ha varit i full jakt när vi kom in igen.

Jag har försökt förklara för Texas att "I den här familjen äter vi inte husdjur." men vi verkar inte ha samma syn på vilka djur som räknas som husdjur ;)

Tack och lov så slutade allting väl idag, i fortsättningen får vi vara extra vaksamma på grinden, speciellt när pojken har kompisar hemma och när vi lämnar lägenheten (om så för endast trettio sekunder) får vi se till att komma ihåg och stänga dörren till Juniors rum så familjen får fortsätta vara komplett.

Förmodligen den sötaste lilla hamstern i stan. Hon är tuffare än man kan tro också. Fina tösen.

* Texas kan faktiskt vara ensam i mycket korta stunder numera. När vi springer ut med soporna, in till grannen en snabbis och liknande så ensamhetsträningen går framåt även om det går väldigt sakta, duktiga lilla Hjärtat.