I måndags morse när vi kom till dagis hade Alex så bråttom in att han lämnade ytterkläderna som ett spår efter sig genom hela hallen. Varför? Jo, en tjej som han tycker väldigt mycket om var redan där. Han sprang fram till henne och sa: "Jag är kär i dig!".
Hon tittade på fröken och sen på Alex: "Men jag är inte kär i dig.".
Jag tror att vi alla tre (Nicklas, jag och fröken) kunde höra pojkens hjärta knaka lite i kanterna.
Nu, några dagar, tårar och en massa prat om den här tjejen senare har han bestämt sig för att han får ta och hitta en annan tjej att vara kär i - även om hon kanske inte är lika bra som den första.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar