De senaste dagarna har jag längtat så fruktansvärt mycket efter vintern! Jag längtar efter lukten av snö. Knarret under skorna. Kylan. Snön! Så mycket att det nästan gör fysiskt ont, varenda cell skriker av längtan. Jag missade nästan hela förra sesongen, förutom ett par veckor alldeles i början. De veckorna var fantastiska och jag vill ha mer. Nu! Jag behöver mer. Jag behöver en psykisk tidsfrist. Jag behöver mina få månader av mental rehab.
Jag saknar hur vacker världen är på vintern.
Jag saknar ljuset, för hur man än ser på vintern går det inte att komma ifrån: när det är ljust så är det verkligen ljust.
Jag saknar att få stå på brädan.
Jag saknar kickarna.
Jag saknar att stå på min ybergamla men helt fantastiska gamla trotjänare Extrem Mission.
Och en massa, massa annat...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar