Nu är semestern officiellt slut och jag har gjort mina två första arbetspass. Hjärnan vill fortfarande ha semester och slippa planera och tänka, bara göra som den vill - när den vill och om den vill. Kroppen led av värmen i början av veckan, hela jag led faktiskt av värmen. Trettio grader varmt är helt klart inte min grej. Allt blir trögt och det känns som om hela jag är fylld till bredden med gelé. Hjärnan får kämpa för att hålla sig någorlunda med i matchen och kroppen vill gå i ide mellan 08.00 och 21.00 och bara vara vaken på natten.
Tisdagsmorgonen bjöd på hopp.
Och eftermiddagen bjöd på lättnad.
I tisdags regnade det men det var ändå rätt varmt och kvavt på dagen, jag tog med mig Kicki till jobbet i förhoppningen att det skulle bli svalare framåt kvällen när jag slutade. Folk stirrade en del. Fagersta är ju trotts allt Fagersta - stan där alla vet allt om alla. Det du inte vet om dig själv kan du fråga vem som helst om för alla andra har full koll. Mycket åsikter och lite fakta. Kickbiken var i alla fall någonting nytt och jag överdriver inte, folk stirrade. På kvällen svalnade det till lite så jag agerade inte vandrande cirkus helt i onödan och jag möttes av killarna utanför jobbet när jag slutade. Texas var nypromenerad och uppvärmd så jag selade på och lät honom dra hem. Det blev en jättekort bit eftersom det bara är två kilometer mellan jobbet och hem men det visade sig bli precis lagom. Det är ju lite asfalt på vägen så vi travade mest på i trevligt tempo men det finns ett par riktigt långa gräsremsor på vägen där Texas fick 'fria tyglar' och han var i himlen. När vi skulle korsa vägen vid Fagerstahallen gick det två ettriga terriers (riktigt ettriga) på andra sidan vägen. Texas kunde inte ha brytt sig mindre, den ända han ville var att få fortsätta springa men jag vill inte riskera en passage än, hur obrydd han än verkade. Man vet ju aldrig säkert hur en passage kommer att gå fören den är över och jag vill inte ta risken fören jag vet att han klarar hundmöten avslappnat och utan problem i alla lägen och vi har en bit kvar tills dess. Så jag bestämde att det fick räcka för den gången, istället för att fortsätta rakt fram och låta Texas dra en liten bit till så selade vi av och vände av upp mot Ringvägen och monsterbacken. Det blev en ganska lagom nedvarvning och vi var nöjda båda två när vi kom hem.
En fin morgonpromenad. Fast Texas spanar hellre efter sorkar än på världen : )
Igår var det rätt behagligt hela dagen men jag hade bestämt att Texas skulle få en dags helvila och höll det. Det behövs det också ibland. Vi gottade mest runt hemma och umgicks, jag och smågrabbarna.
Pojken är smart. Han tar inspiration från det bästa av två världar.
Texas är ju ingen storätare i vanliga fall. Det ska ju till en del fysisk motion för att han ska till att äta ordentligt men när det har varit så varmt som det har varit de senaste veckorna så har det ju varit svårt. Idén med att blanda i vatten, lite blötmat och frysa in den har i alla fall varit till stor hjälp och Texas verkar gilla det skarpt. En mycket bra idé som har varit till stor hjälp i värmen!
Och så fortsätter jag hitta konstiga sökord i bloggstatistiken :D
: D
???
I morse när vi gick morgonpromenaden var det bara sjutton grader ute, helt fantastiskt! Nu tittar solen fram och det är varmare igen men jag håller tummarna för att svalkan åter har lagt sig till ikväll för då har vi planerat en tur runt Linjan med Madde. Vi håller tummarna för svalka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar