Ett par timmar senare trasslade jag mig ut genom källardörren med Texas i midjebältet, Kicki i händerna, Alex i hälarna och en välpackad ryggsäck på ryggen och möttes av att morgonens löfte som höll vad det lovat. Vädret var helt fantastiskt!
Det blev en varierad tur på ungefär en mil. Delvis asfalt, bitvis stadspromenad, mestadels skog, några lekpauser, ett par kasta-sten-i sjön pauser, ett par picknickpauser och lite dragträning. Hela vår runda kantas av en stadig ström av pojkens första frostänglar. Tre timmar senare bökade vi oss in i hallen, lite kalla men nöjda.
Jag hade egentligen tvättstugan bokad i morse. Det har aldrig varit härligare att skita fullständigt i tvätten.
Det är kul att kunna ta med Alex ut och dra. Han står framför mig på Kicki och nu när vi har fått in en bra rutin på ett trevligt tempo kan pojken följa med på en hel tur istället för bara en sväng på sluttampen. Det är bra träning för Texas också, med lite mer tyngd ibland. Han jobbar faktiskt bättre i selen när han får lite mer tyngd att jobba med. Annars kan han bli lite bekväm till och från men när Alex är med jobbar han på bättre.
Minusgrader och frost har hållit oss sällskap under hela turen. Isen börjar till och med lägga sig på sjön! Yey!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar