Jag har en plan...

Nu gäller det. Idag ska jag och Orvar börja jobba på våra spårproblem och jag har en plan.

Steg 1: Få ner nosen i backen (jag vill att han ska gå som en dammsugare).

Lära honom att ett motstånd i selen inte betyder att han gör fel som drar och ska stanna utan att det är helt okej och att han ska jobba vidare så att jag kan hålla emot och få ner tempot en aning. Då kommer han automatiskt att bli noggrannare och jag slipper skena fram och bli utskrattad.

Lösning: För att få honom att köra ner nosen i spårkärnan ordentligt ska jag börja med att lägga flera korta raka spår som vi ska gå med ca 30 minuters mellanrum. Spåren ska vara ca 100 - 200 meter med tätt mellan pinnarna. Jag ska börja med 100meters spår som får ligga ganska länge (ca två timmar brukar fungera för oss) och öka längden på spåren och korta ner liggtiden allt eftersom vi utvecklas.
När vi sen går spåret ska jag låta honom gå framåt så länge han har nosen i marken men så fort han lyfter huvudet ska jag stanna och göra ingenting tills han sänker nosen igen, då släpper jag fram honom.
Jag ska inte lägga något slutföremål utan ha med mig bästa busen i fickan och belöna med den (alltid vid en pinne) när han går bra, så att jag har möjlighet att bryta mitt i spåret om det behövs. Det är jätteviktigt att bryta när det går bra då kommer han snabbare att koppla vad det är jag vill att han ska göra. Låg nos = Belöning. Hög nos = Nada. Så fort han kopplar så kommer ju själva spåret att vara belöningen och jag kommer att sluta belöna mitt i.

Att få honom att förstå att motstånd i selen inte betyder att han måste stanna borde inte vara så svårt. Han kan ju redan dra och vi använder ju samma sele då så det borde ju bara vara att få honom att förstå att samma sak gäller i spåret.
Jag ska börja med att låta honom dra mig på cykeln efterson det är några månader sen han drog över huvud taget nu, bara för att färska upp känslan lite. Sen ska jag flytta ut träningen i skogen. Först med cykeln på stigar sen kliver jag av och går bakom honom medan jag ber honom dra när vi går. Jag tror att när han har vant sig vid att det är ok att dra när man har selen på sig, även om jag går bakom honom kommer han till slut att koppla ihop det med selen och det kommer att falla sig helt naturligt.
Den träningen ska jag göra helt separat, paralellt med spårträningen och under tiden ska jag bara använda halsband och koppen när vi spårar.

När båda övningarna klaffar ska jag sätta ihop dem och börja med att låta andra människor lägga ut de där 'dammsugarspåren' så han får upp intresset för att spåra andra människor än mig. Jag ska börja med syrran och sedan fortsätta med att gå ner på hans intresseskala tills han spårat folk han aldrig har träffat förut.
Allt eftersom han kopplar sen kommer jag att lägga till böjar, svängar och andra utmaningar tills vi är tillbaka på riktigt igen.

Jag tror att min plan kommer att fungera. Jag kommer säkert att ändra på småsaker under träningens gång men planen i det stora hela känns bra. Jag tror att det kommer att gå bra.