Då var vi på väg hem igen då, med blandade känslor. Det är alltid tråkigt att åka hem och inte veta när vi kommer att träffas nästa gång. Men den här gången får det ta mig fan inte ta ett helt år innan vi ses igen! Det är alldeles för lång tid. Barnen växer så fort och snart har min yngsta lillebror växt om mig. Det är helt galet!
Å andra sidan så ska det bli skönt att komma hem. Min egen säng, lugnet och duschen är nog det jag har saknat mest.
Och Orvar! Jag har haft brutal hundlivsabstinens till och från och det första jag ska göra i morgon, när Nicklas och Alex åker till Hudik, är att ta med mig Orvar och försvinna ut i skogen några timmar. Lite kvallitétstid och kanske träna lite kontakt, balans och uppletande. Jag har en stark känsla av att den strikta regeln om att hunden får hålla sig på golvet under fästingsesongen kommer att bli tillfälligt upphävd ikväll. Jag saknar att promenera, känslan av päls och lukten av hund så mycket att det gör ont i magen. Men nu är det bara ungefär tjugo mil kvar tills vi är i Kungsör för att hämta upp honom. Iiiiiih!! :)
Det här är ett godisstopp i min smak :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar