Det är väldigt synd att Malva missar Liseberg, hon som har längtat så. Men vad gör man? Det är inte lätt att vara fyrtiotvå mil hemifrån med en massa nya människor, platser, regler och rutiner när man inte ens har fyllt fyra år än. Och det värsta av allt - att behöva dela med sig av sin morbror Nicklas till en massa andra barn.
Jag måste ju tillägga att jag är sjukt avundsjuk på Pappa, Ali och brorsan som är på Sweden Rock Festival just nu. Börjar känna att jag skulle vara redo att ge mig i kast med festivalupplevelserna igen och saknar det massor, speciellt när det är fint väder och jag vet att de är där och har skoj just i detta ögonblick. Det är ju i alla fall en liten tröst att det enda bandet jag verkligen hade velat se som spelar i år är Twisted Sister och dom har jag ju redan sett. Hoppas på att det blir många bra band som spelar nästa år och påbörjar operation övertalning på min man så får vi se om vi kanske åker då.
För jag vill ha med mig Nicklas. Det känns liksom som om jag har vuxit ur askalas-stadiet och är mer ute efter en veckas rent livsnjutande med min man, bra livemusik, fint väder, en öl eller två och eventuellt några medlurade vänner.
Just exakt nu höll vi för övrigt på att krocka med ett rådjur. Det är viltstängsel här men hon kom springande från ingen stans ändå. Det var oväntat. Så nu är vi på alerten igen. Det är nog hon med.
Just exakt nu höll vi för övrigt på att krocka med ett rådjur. Det är viltstängsel här men hon kom springande från ingen stans ändå. Det var oväntat. Så nu är vi på alerten igen. Det är nog hon med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar