Fast när jag hämtade honom hoppade han på ett ben. Jag lämnade honom i två timmar och naturligtvis hann han hitta på dumheter under den tiden. Han hade hoppat ner från en hylla och slagit i hälen. Det var igår förmiddags och han har fortfarande inte satt ner hälen i backen utan att skrika rakt ut.
Så det blev en vända till lasarettet i morse. Fick en läkartid direkt. Tre timmar, tre besök hos läkaren, tre besök på sjukgymnastiken och två på röntgen senare kan vi konstatera att inget är brutet men något är i alla fall galet fel. Ingen kan hitta något direkt fel men grabben skriker fortfarande rakt ut när han råkar sätta hälen i marken. Så nu är det vila som gäller och är det inte bättre tills på fredag blir det återbesök och mer huvudbry.
Vi har alltså laddat upp med några nya barnfilmer och såpbubblor för att hålla oss stilla och roade.
Kylen och frysen har kastat in handduken också. Sånt brukar ju aldrig vara lägligt men just nu är det faktiskt jävligt olägligt. Jaja, det finns väl inget annat att göra än att åka till Västerås ikväll. Kyl och frys måste man ju ha.
Orvar har ju i alla fall börjat äta lite igen och det är ju en bra sak. Fast det dröjer nog ett tag innan vi kan komma igång med träningen ordentligt igen.
Ja, jo, det var ju ett tag sen han var liten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar