Nu är Iris officiellt en del av familjen!
Nicklas verkar nöjd och har inte nämnt Stina en enda gång de senaste dagarna och själv är jag helnöjd. Jag har även hunnit med att känna på att köra henne en sväng. Hon är som en dröm. Hur tänkte jag förut egentligen? Manuell? Haha, knäppt! Nu kanske jag faktiskt får lite fart på det här.
Det är fortfarande en del småsaker kvar att fixa till. Nicklas ska byta till vinterdäck i helgen och skruva dit extralysen (Jag lät honom få lite vilja igenom eftersom han faktiskt offrade Stina för det här, och extralysen kan ju vara rätt praktiskt här ute i skogarna.). Dessutom ska hon få återvända för att få lastgaller och lite annat på plats men sen så. Mellanvägg och Grindar visade sig vara lite knepigt att få tag i men vi har ju lite tid på oss där så det är ju inte panik direkt. En toning ligger väl också på planeringen så småningom. Det är ju inte helt vackert med full hundutrustning som syns utifrån och i sommar ska hundarna slippa överflödig sol. Lycklig Nicklas & svala hundar = nöjd Nettan.
För övrigt börjar jag återhämta mig. Öronen och hjärnan känns inte som att de ska sprängas längre, de gör fortfarande lite ont men jämförelsevis är det en stor lättnad. Febern har gett med sig också men värken i nacken hänger envist kvar och bjuder på en lite lagom lätt huvudverk till och från. Jag har sovit så sjukt mycket de senaste dygnen! Fast det verkar behövas för jag är lika trött ändå.
Jag ringde till dagis i onsdags och frågade om inte Alex kunde få komma fast jag var hemma eftersom han blir så sjukt uttråkad när jag är handlingsförlamad. Jag har ju inte varit direkt skojig att umgås med. Det visade sig att friska barn är hjärtligt välkomna när deras föräldrar är sjukskrivna, hela dagarna till och med. Det tog bara fyra år för mig att förstå det. Bra jobbat Nettan! Det innebar att mamman kunde gå i ide utan att få dåligt samvete och pojken fick hänga med kompisarna på utflykt till skogen. Lyckat!
Fast Orvar har det varit bra synd om. Kortisar med lite små skojigheter är vad han har fått nöja sig med de senaste dagarna så han kommer nog att bli överlycklig när han upptäcker att vi ska åka till Narnfeldts imorgon. Jag är nog fortfarande inte i form för något speciellt avancerat men ett ordentligt åkerspår ska han i alla fall få sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar