Foto från Google
I Holland på en festival för dunka-dunka musik. Säkert helt jävla amazing om man inte avskyr musiken :)
Så nu är det rätt tomt här hemma.
Junior svajar fram och tillbaka i feber så det händer ju inte direkt mycket skoj här. Lite flytande Ipren håller febern i schack och han är snorig som tusan, fast bara när han ska sova, annars är han rätt så pigg. Men vi håller oss inne och sysselsätter oss med lite allt möjligt smått och gott.
Våran lilla 180säng blir alltid så gigantisk när Nicklas är borta, även fast jag försöker fylla upp den med både unge och hund. Och vad trist det blir att laga mat... Ja, det mesta blir ganska tråkigt när han är borta faktiskt.
MEN jag hoppas att han har sjukt kul! Det är hans festivaloskuld som ryker nu och jag hoppas att han har the time of his life där nere. Att han blir aprak, glömmer bort att han hatar att dansa, hoppar bungyjump och blir så hög på adrenalin att han går på lyckorus i minst en vecka efter att han har kommit hem. Åh ja, jag hoppas att han njuter av musiken också, fast inte så mycket att jag blir tvungen att leva med den för resten av livet :D
Bara han kommer hem lycklig, välbehållen och utan några större men är jag nöjd. Jag ler vid tanken på hur kul han förhoppningsvis har just i detta ögonblick och mitt ego längtar tills på Söndag natt när jag får krama honom igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar