En tur till Eskiln.

Idag har vi tagit en cykeltur till Eskiln. Det var meningen att vi skulle öva på cykelskillsen och gå ett varv runt sjön med Texas sen cykla hem igen men när vi kom dit fick Alex syn på att cableparken var igång och blev som paralyserad. Vi satt och kollade en rätt bra stund, käkade russin och gottade oss.

Junior är galet sugen på att testa och jag såg att det är barn som har åkt tidigare

så han kanske kan få testa i sommar?

Texas tyckte också att det var spännande.

Sen gick vi och kollade in skateboardrampen. Jag tror att Alex håller på att utveckla en hobby - kickbike, skateboard och cykling. Det behöver inte gå speciellt snabbt, farten är inte grejen, det ska hoppas, åkas på bakhjulet och göras trix. Vi har ju bollat det här med aktiviteter fram och tillbaka här hemma i evigheter utan att lyckas komma fram till någonting som känns riktigt bra men nu verkar han ha hittat rätt av sig själv. Synd bara att vi bor på fel ställe och det inte finns speciellt mycket att tillgodose honom med på den fronten.
Imorgon ska vi åka tillbaka men då ska vi ha med oss kickbiken, skateboarden, käk och en bok åt mig så pojken får trixa på bäst han vill.

 Junior är väl inte den som hanterar vurpor och krascher speciellt bra men i rampen var det inga problem, han reste sig med ett leende och fortsatte utan minsta gnäll.  Det är ju ett bra tecken.

 Annat som kan verka lite intressant, som ska kollas upp till hösten är karate och dans. Någon form av streetdance eller breakdance är det han är sugen på, inte heller helt optimalt när man bor där vi bor. Vi får la se vad som går att åstadkomma men det är klart det löser sig. I värsta fall får vi la sätta oss och åka till Västerås med honom.

Förresten så gjorde cykelturen sin nytta också. Det tog ungefär fram till kyrkan sen hade han fått kläm på att cykla i nedförsbackar och bromsa, cykla i uppförsbackar trots att det blir tungt och cykla över gupp utan att skrika i panik och hoppa av cykeln. På den sista lilla snutten cykelbana vid Eskiln, den där avstickaren som leder bort till cykelställen, har trädrötterna spräckt upp asfalten och skapat ett par ordentliga puckelpistar. Dem for han över i en jävla fart och studsade så dant att jag höll på att cykla omkull i pur asgarv samtidigt som jag oroade mig för mina framtida barnbarn. Han skrattade lika mycket som jag och körde en vända till så det där med gupp har han verkligen fått kläm på! Vi körde över Linjan hem så han passade på att ta varenda vattenpöl han kunde hitta också. Vatten och gupp i ett svep, kan det bli bättre liksom?