Bokfrossa

Jag har kommit in i en ny bok-fas. All lust att läsa och skriva försvann där runt jul/nyår men har nu slagit tillbaka med förnyad kraft. Jag började med att börja peta lite bland sidorna i The Indigo Spell och till min stora förtjusning fastnade jag igen. Läste ut den på ett kick och började frenetiskt leta efter något annat att kasta mig in i. Kom på att jag fortfarande hade Arvtagaren liggandes orörd sedan bokrean, 877 härliga sidor som åtminstone lär hålla mig sällskap på kvällarna i ett par veckor framåt (eftersom jag faktiskt har ett liv också).

I samma veva ramlade ett brev med reklam om högläsning för barn i förskoleålder, in genom brevinkastet (trots den fina "Ingen reklam TACK!" skylten på dörren). Jag kollade in #lässugen och fick några idéer på nya böcker till Alex.

Vi åkte till Bibblan och dammade av mitt gamla lånekort (Läs: Skaffade nytt, det var ett tag sedan jag hängde där sist, sen jag började jobba och få lön har jag hellre köpt mina böcker.) och fixade Alex första lånekort. Han lånade en barnanpassad faktabok om Havsuttern och Ninja Timmy och de stulna skratten. Själv råkade jag svepa med blicken över Nyckeln och utan att jag ens behövde fundera på saken följde den med hem den också. Ännu 804 sidor kvällssällskap som kommer att få gå före Arvtagaren eftersom den ska lämnas tillbaka om en månad.

Dessutom har Ida petat in Divergent, Insurgent och Allegiant som ljudböcker på min telefon. De håller mig sällskap när jag städar och diskar efter att Alex gått och lagt sig och när jag går till och från jobbet. Än har jag bara kommit ungefär två tredjedelar igenom den första boken men den har verkligen fångat mig och jag hoppas att resten av serien lever upp till mina förväntningar.

Utöver det har min och Maddes egen bok tagit upp allt mer av mina tankar. Det är ett tag sedan jag jobbade med den så en ordentligt genomläsning av det vi skrivit hittills är behövlig innan jag sätter mig ner och fortsätter skriva. Det är dock ingenting jag vill göra halvdant utan väntar med tills jag har tid att verkligen sätta mig ner och gå igenom ostört. De första tre kapitlen har jag hunnit med men det är ju X antal kapitel till som ska läsas igenom. Nu när det var så länge sedan jag ägnade mig åt den är det faktiskt en ganska häftig upplevelse att läsa den. Det slog mig att den faktiskt är bra. Riktigt bra. Oarbetad, ofärdig och oslipad än så länge men bra. Kul! Heja oss!