Tänkte att jag skulle berätta om Alex uppfattning av den finaste farsdagspresenten ever. Jag hade helt glömt av det tidigare och den är så klockren så jag kan inte med att låta världen gå miste om den.
(Och jag vill absolut inte riskera att glömma den själv.)
Tog med mig Junior på farsdagsshopping ett par dagar innan det var dags för jag jobbade hela helgen. Junior gillar Pickaboo (Det finns mycket godis och leksaker där) så det var ju givet. Det första Alex fick syn på föll han pladask för. Nu var det så att just den här grejen inte var helt idealisk till just Nicklas så jag försökte lite fint att styra undan honom. Sen fick han syn på en sån där glasängel med text på och den skulle han ha. Det var bara det att det stod "Min älskade Syster" eller något liknande på den. Efter lite lirkande gick han med på att köpa en med en nalle som det stod Pappa på. Sen valde han två glaskulelampor som inte var helt gräsliga så där höll jag god min och pröjsade. Men när vi gick därifrån var pojken ändå inte helt nöjd, han hade ju så gärna velat köpa den där första grejen han hittade och kunde inte riktigt komma överrens med mig om att den inte skulle passa till Nicklas. Ett par dagar senare gav jag upp och tog med mig pojken tillbaka så att han fick köpa den. Det var en lycklig och stolt pojke som gick därifrån med den finaste farsdagspresenten i världen i tryggt förvar i sin Pickaboopåse.
På söndagsmorgonen öppnade Nicklas paketen och var nöjd och glad men det var när den sista presenten slets upp som lyckan var gjord - för oss alla.
Tänk er själva: Alex stolta min över sin perfekta present, min galet förtjusta förväntan över Nicklas reaktion, Orvar som kände av spänningen och försökte öppna presenten före Nicklas.
Och såklart Nicklas min när han slet upp förpackningen och fick i handen:
En gul kaffemugg som det står Kent på.
Alex: "Ja, men Kent är ju ett jättefint namn."
1 kommentar:
Hahaha, så himla gulligt! :)
Skicka en kommentar