Ikväll körde vi kvällsmat vid Dypölen.
Nu när vattnet har sjunkit undan vid Dypölen är det lika bra att börja röja undan så att det blir sommartrevligt där igen, så vi har passat på att åka ut så mycket vi kunnat de senaste dagarna. Idag hämtade vi halva bryggan som rymt iväg lite och påbörjade rensningen av stranden. När vattnet steg så mycket i våras lämnades nämligen halva Barkens bottenslam på det som egentligen ska vara vår gräsmatta. Det har flutit iland en hel del annat skit också så vi måste försöka klämma in en vänta till Tippen också, så småningom. Fast först lär vi ju samla ihop allt. Det är en hel del arbete kvar med andra ord, men det är ju kul arbete så det gör inget. Vi passade på att ta med oss kvällsmaten ut.
Junior var nöjd, det är inte bara jag som tycker att mat smakar bäst utomhus.
Alltså, jag har aldrig gillat när hundar tigger. Aldrig. Tills jag fick Texas. Jag tror inte folk kan förstå lyckan i att se en hund tigga så ihärdigt efter mat när man har spenderat nästan ett år med att försöka få i honom tillräckligt. Den kampen har resulterat i att jag har belönat allt hans intresse för mat. Nu när det har vänt och han äter med liv och lust kan jag fortfarande inte komma ifrån den där fladdrande lyckan i magen när jag ser honom be så fint om att få sig en smakbit. Det hade jag aldrig trott om mig själv för ett och ett halvt år sedan.
Det här kan nog vara min nya favoritplats i världen.
Kan tänka mig att många timmar kommer att spenderas i den här båten i sommar,
med en bok, solandes i bikini, med ett metspö eller bra musik i öronen.
När vi får ordning på stranden kommer utsikten att bli betydligt finare också.
Så har jag blivit lite bortskämd ikväll. Det var tydligen någon som tyckte att jag behövde ett paket så här på kvällskvisten. Nån som vet vad som går hem i min mage :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar