En välbehövlig helg.

Varje gång det känns som att jag börjar få grepp om läget är det som om den lilla pausen bara har varit ett tillfälle för livet att ladda om och sikta inför nästa smäll. Och tro mig, det siktar bättre och bättre för varje gång. Nu börjar jag landa lite igen så det betyder väl att det är lika bra att börja stålsätta sig inför nästa laddning.
Just nu är läget i alla fall... under kontroll. Helgen har varit fantastiskt befriande. Vi har rensat ur och gått igenom källarförrådet. Det var förvånansvärt lite småkrafs instuvat i det trånga lilla utrymmet. Mest saker som ska sparas eller slängas - en massa saker som ska slängas. En tripp till tippen så är det klart.

Vi började fredagen med att vinka av morfar Davids bil

som fick lift till verkstan. Alex var i extas.

Vi har hälsat på mormor & morfar och farmor & farfar.

Blivit matade med våfflor, bullar och falukorv.

Alex har tjänat ihop lite stålar och bränt dem på bilar.

Vi har kollat in ruinen som vi sneglat på i evigheter.

Bäst att passa på när ormarna inte riktigt vaknat än.

Jag trodde att det skulle vara en liten jordkällare bara

men det var ju sex separata rum där inne!

Kollat in Alex favoritspökhus.

På NÄRA håll!

 Tagit en tripp till Norberg och kollat in Blå Grottan.

Alex ville se prinsessan i tornet men hon syns ju aldrig till...

En mycket skön helg med andra ord. Vi behövde den distraktionen. Nu känns allting en liten aning lättare igen så nu har vi laddat upp inför nästa smäll.