För mig blev det väl inte jättemycket ankmatning, mitt fokus låg mest på att hålla Texas fokus på mig istället för på lunch (läs: anka).
Det gick okej. Inte bra men jättedåligt heller. Vi hade både ups and downs helt enkelt. Ni får inga bilder på downsen för de blev rätt suddiga ;)
Lite han jag mata ankorna emellanåt i alla fall. Jag plockade smulor till ankorna från ena sidan baugetten medan Texas plockade åt sig själv från den andra sidan.
Alex var lugn och försiktig för en gångs skull och fick ankorna riktigt nära inpå.
En av töserna (såklart!) var smart och ställde sig på räcket vid Ida och var extra söt. Hon kopplade att om man gick med på att komma nära fick man en halv jättebaugett för sig själv.
De måste vara hungriga nu för de kommer sjukt nära och slåss om maten. Inte som vanligt att de kivas lite utan de slåss verkligen för maten nu... Får bli mycket grisböd till ankorna den här sesongen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar