Hej, det var länge sen!

Nu har det varit bra fullt upp. Det här är faktiskt första gången på... länge, som jag har slagit upp datorn för att göra någonting annat än att betala räkningar eller fixa in Alex fritidstider på Hypernet. Ja, första gången på ungefär två månader ser det ut som. Egentligen har det väl inte gått i ett kör 24/7 i två månader, även om det känts så allt som oftast, men jag har helt enkelt prioriterat annat än datorhäng.

När Nicklas bodde här fanns det så mycket dötid att ägna åt bloggen, inte så mycket för att han drog halva lasset här hemma så att jag hade mer tid över utan snarare för att jag tillbringade så sjukt mycket tid åt att vänta på honom. Tid som jag nu fyller ut med saker som jag värdesätter och uppskattar mer än datorhäng. Nu är det snarare så att jag måste ta mig tid att sätta mig ner om jag vill hinna med att uppdatera bloggen. Vilket jag faktiskt börjar känna att jag vill göra igen, dels för alla mina nära och kära som är utspridda över mer eller mindre hela världen, men mest för att jag själv tycker om att kunna gå tillbaka och minnas. Minnas de som lämnat oss. Viktiga ögonblick där detaljerna börjar blekna i kanterna. Gå tillbaka och läsa om Texas och våran träning för att kunna njuta av alla framsteg vi gjort. Och för att kunna få bättre perspektiv på de misstag jag gjort så att jag kan undvika att göra om dem. När Alex tappade sin första tand. Resor och äventyr vi varit på. Ja, ni fattar.

Igår fick jag den här härliga reaktionen när jag sa åt Texas att jag skulle gå för att hämta brorsan på skolan och att han måste stanna hemma under tiden. Helt fantastiskt!

Dragträningen som vi sett fram så mycket emot har legat lite på halvis. Det har gått åt mycket tid åt pojken, på många fronter, och vi har inte kunnat klämma in så pass mycket och regelbunden träning som jag skulle ha önskat. Men man lär ju prioritera det som är viktigast för tillfället och det kommer ju inte alltid att se ut så här. Saker och ting kommer att bli bättre och jag får ju faktiskt bättre kläm på att balansera upp allting för varje vecka som går.
I helgen har vi dock lyckats klämma in en lugn långtur bort mot Norberg i lördags och en lugn kortis över Linjan i söndags. igår hade jag möte på skolan och Alex lekte med en kompis på eftermiddagen så då körde vi en helvila men idag kör vi igen. Så fort jag har fått slöa till lite i fåtöljen en timme eller så...

Jag har börjat träna också. Inte Beach 2015 style utan riktigt hunkfys! Det kan ju vara bra att kunna bära upp sig själv. Dessutom har jag ingen lust att gå sönder tidigare än nödvändigt, inte om jag kan göra någonting åt det. Det går lite sådär, jag har väl rätt långt ifrån den starkaste överkroppen här i stan (och inte speciellt mycket tid över för träning heller för den delen) men ta mig fan att jag ska klara av att göra en riktig armhävning till slut! Och sen många fler, men vi börjar med en va?

Ja, sen har vi väl en sisådär tusen saker till men vi får lov att uppdatera lite i taget. Jag lovar inget men jag tror att jag är tillbaka för att stanna nu. Ett tag i alla fall ;)