Första veckan efter semestern. Helt okej.

Första jobbveckan avklarad och jag kan ju bara konstatera en sak: min kropp är fortfarande inställd på semester. Dessutom har jag åkt på ett litet småskit som är rätt irriterande men det går över snart, det brukar gå relativt snabbt. Annars är det kul att vara tillbaka, jag gillar att vara ledig men jag gillar att ha lite struktur också och den tappar man ju lätt när man är hel-ledig. Inte för att mina arbetstider är speciellt strukturerade men de lägger i alla fall upp en måstebas att lägga upp vardagen runt.

Alex har varit hos Nicklas och Nanny några dagar eftersom Nicklas har haft semester så måndagen och tisdagen blev hel-lediga för min del. Lite jobbigt eftersom jag gärna hade tillbringat lite extra tid på tu man hand med pojken efter trippen till Långenäs. Jag fick alltså se till att fylla dagarna för att det skulle kännas lite lättare så jag och Texas passade bland annat på att inventera våra svampgömmor här i närheten. Det började nämligen viskas om att kantarellerna börjat titta upp. Vi såg några små rackare i Mölnlycke också men jag trodde att de hade kommit längre där än här uppe och var inte alls säker på att hitta något över huvud taget. Men oj, så fel jag hade! Trots att diverse skogsmaskiner röjt omkring i bästa kantarellskogen kämpade de tappert på och vi fick ihop en hel bajspåse (modell stor) utan att ens leta speciellt.

Vår sönderkörda kantarellskog. 

Ett kilo tappra krigare.

Årets första kantarellmacka. Mums!

I helgen var det meningen att mina systrar med familjer skulle komma upp och hälsa på men den där fulförkylningen som cirklar omkring satte stopp för det så vi fick lägga om planerna. Det var ju Powermeet i Västerås så att åka dit en sväng med pojken var ju självklart, det fanns liksom inget alternativ.

Jag klev av jobbet klockan ett igår, snabbade mig hem, packade i ordning det viktigaste och började knalla ner mot tågstationen tillsammans med grabbarna.

Båda grabbarna skötte sig hur bra som helst på tåget. Det var rätt mycket folk, flera barn och en hund till satt i vår kupé. Alex började plocka fram sina två tablettaskar som han hade köpt för att ha på tåget, innan jag ens hann reagera bjöd han bort den ena asken till barnen som satt bredvid oss. Han förklarade för mig att det inte skulle vara snällt att sitta och äta godis så att de såg utan att dela med sig. Det gick så fort att jag inte hann fråga deras mamma om de fick äta godis fören det var för sent men hon sa inget så jag antar att ingen av dem var allergisk eller så. Jag fick en lite vass blick men kände att jag hellre får en sån för att Alex är lite för snäll än för att han är elak. 

Texas skötte sig exemplariskt trotts att den lilla whippetdamen satt precis mitt emot oss, så nära att de kunde nosa på varandra. Efter en bit klev en irländsk röd setter och en liten terrier på och de var lite uppstudsiga, Texas gruffade till åt dem en gång och höll ögonen på dem i några minuter men lugnade snabbt ner sig och ignorerade dem helt resten av resan.
På stationen stod det ett gäng fulla karlar och några av dem började stirra på Texas och muttra. Han tyckte att det var obehagligt och skällde åt dem vilket fick en av dem att börja gorma åt honom att hålla käften och det gjorde ju bara saken ännu värre. Ibland blir jag så jävla förbannad på folk men det var inte läge att ventilera vad jag tyckte om honom just då så jag tog Texas och Junior och traskade därifrån så lugnt jag kunde. Texas blev lite uppjagad av den incidenten och var ganska steppig ända tills vi fick syn på David så att han fick andra, roligare saker att tänka på.
Vi stannade på en bra gräsplätt och kollade på bilar i ett par timmar. Alex och Henrik var lyriska och Texas var en dröm att ha med sig. Han fick ha haltin på sig eftersom han brukar kunna göra utfall mot mopeder och motorcyklar (det fanns en hel del såna också nämligen) men det hade inte behövts. Han kunde inte ha brytt sig mindre.

Tessan, Henrik & Alex kollar in vrålåk.

 Kärlek ♥

Avgassmällar, fulla människor, burnouts, musik och väsnande bilar sket han fullständigt i.

Piggelin var grejer däremot.

Texas och David grillade kvällsmaten igår kväll.

Idag har vi käkat farligt god go-glass, lekt flera timmar i lekparken och käkat på uteservering och Texas har varit lika snäll som igår. Han var lite sugen på ett par änder i parken vid ett par tillfällen men annars så skötte han sig exemplariskt hela dagen idag med. Pojken skötte sig väl som barn gör mest, glatt och busigt och har inte alltid full kol på läget. Det är bra det, det ska ju vara liv i ungar.

 Go-glass i Eskilstuna.

Det har varit en intensiv helg med alla intryck och nya miljöer, för oss alla faktiskt. Junior somnade gott ikväll och Texas planade direkt innanför dörren. Jag är rätt mosig själv också så det blir en tidig kväll ikväll. Imorrn kör vi tvättstuga och ett kvällspass på jobbet.