Lite kluven och ganska tillfredsställd.

Jag har jobbat en hel del på sista tiden och har en hel del arbete kvar innan jag går hem om lite mer än en vecka. Nu när jag har jobbat mycket ett tag har jobbet på något vänster slutat sno min energi som det gjorde de första dagarna och istället börjat mata mig med ny, färsk energi. Det tar på krafterna men istället för att vara helt slutkörd när jag kommer hem känns det snarare som efter ett träningspass ungefär. Man är tillfredsställd. Avslappnad och lite mör men är ändå piggare i kroppen och mer allert nästa morgon när man vaknar än om man hade tillbringat hela föregående dag i soffan = man blir lite piggare för varje dag som går. Och eftersom man är hemma så lite så är man tvungen att ta tag i allt på en gång och inte låta saker ligga och gro. Det är en grymt skön känsla att få sig en sån spark i röven ibland. Fast jag är fortfarande helt yr i bollen...

Nu när jag har kommit in i rytmen med att jobba heltid (och mer ändå) så känns det lite bitterljuvt att gå hem. Hade resten av mitt liv varit i balans så hade jag njutit i fulla drag av att jobba just nu. Synd att timingen blev så taskig...

Körde en kort runda på Maggan med Orvar när jag kom hem från jobbet. Det är helt sjukt vad hans kondis och uthållighet förbättras snabbt! Varför kan det inte gå lika fort för mig? Det är uppenbart att mina 'cykelmuskler' har legat helt oanvända i en massa år och de gör sig väldigt påminda nu för tiden. De kanske är rädda för att jag ska glömma bort att de finns och sluta använda dem om jag inte känner att de finns? Jag har i alla fall utökat mina balansskills anmärkningsvärt den här våren. Nu kan jag kanske snart cykla ner för trottoarkanterna utan att stanna och kliva av cykeln? Jag kan i alla fall svänga nu :) Orvar älskar att jag har lärt mig cykla.

Nu ska jag gå och sova för jag börjar klockan sju i morgon och kör ett till tiotimmarspass. 

(Lycka till på 12timmars spinningen i morgon Åsa! Hoppas att kroppen leker och att hjärnan inte spårar ur.)