Jag har varit sugen på att skriva ganska länge nu men vet inte riktigt vart jag ska börja... Det är nämligen mycket svårare nu än vad det var förut. Mycket.
Jag ser ju bloggen som lite av en öppen dagbok där jag häver ur mig, delar med mig och kan gå tillbaka och minnas. Men de senaste två åren har det hänt så otroligt mycket och det är så många människor som är insyltade, ända in i det mest privata. Då det är svårt att avgöra vad som är ok att dela med sig av och inte. Jag är liksom inte van vid att behöva censurera grejer. Speciellt inte mig själv. Vi får la se hur det går... Om det går.
Så.
För att uppdatera det mest väsentliga:
The Wierdos Family 💕
Vi hänger fortfarande ihop och det känns bättre än någonsin.
Niko är den mest fantastiska man jag någonsin mött och han fortsätter växa.
-Han fortsätter få mig att växa. Vi fortsätter att växa.
Som jag älskar den mannen 💖
Ungarna växer som två små ogräs och jag hinner inte uppfatta att de har gått ur en fas innan de redan är mitt inne i nästa.
Alex bor varannan vecka hos sin pappa och hans nya sambo (Han har en ny sen sist.) och hennes dotter. Så jag håller på att sakna hjärtat ur kroppen varannan vecka.
Han är fortfarande helt såld på traktorer och bilar men det intresset har fått göra lite plats för Minecraft och fiskar. Han har nyligen lyckats spara ihop till och köpt sitt allra första egna akvarium. Ett 190 liters (så låt oss hoppas att det aldrig går sönder).
William har utvecklat starka IT-nörds vibbar (på ett bra sätt). Han har sparat ihop till och köpt sin allra första, egna gamerdator och kopplat ihop den själv. Han har även debuterat på sitt första LAN och är alldeles för smart för mitt och Nikos bästa.
Texas är fortfarande helt krampfri. Medicinen fungerar bra och har än så länge inte gett några biverkningar. Vi gör återkommande kontroller på Fenemalvärdet och levern två gånger om året och på njurar och benmärg en gång om året. Värdena är jättefina än så länge och vi hoppas att det får fortsätta så länge, länge.
Vi har landat i vår nya lilla familj, med våra nya rutiner och börjat skapa egna traditioner. Känslostormarna har lugnat ner sig och harmonin har infunnit sig. Så mycket den nu kan hos The Wierdos, det har ju en tendens att alltid vara proppfullt i vår kalender.
Vi har dessutom fått utökning. Ett helt nytt litet Wierdo har flyttat in. Ziwa -
Nikos pappas finnspetstik har flyttat hit från sin hundgård i Finland och blivit familje- och lägenhetshund. Det har gått långt över förväntan. Hon är ett helvilt, 2,5 årigt, nio-kilos litet yrväder med en helt galen kärlek för strumpor och världens piggaste ögon.
Resten får vi ta lite allt eftersom. (Om det nu kommer några fler inlägg, vill säga.)
Läget för tillfället då? Här och nu och lite mer detaljerat.
2017 har börjat lite sådär.
Jag är sjuk. Rätt ordentligt sjuk. Vilket suger eftersom jag hade sett fram emot att få hoppa på min, rätt hårda och välplanerade, träningsplan inför det kommande året.
Jag och tre kompisar har ryckt igång en utmaning som går ut på att vi ska göra 200 träningspass var under 2017. Det blir fyra pass i veckan -och gissa vem som startar året med att ligga på sofflocket och tycka synd om sig själv... Jag hann med ett backintervallpass i tisdags men nu ser jag ut att få nöja mig med feberpromenader ett tag.
Dessutom har jag som mål att kunna göra 100 armhävningar innan nästa årsskifte, vilket kommer att kräva en del arbete eftersom jag inte ens kan göra en just nu.
Jag har även satt upp olika mindre utmaningar åt mig själv varje månad. Dels för att omväxling gör det lättare att hålla gnista och fokus igång och för att det hjälper mig att ha en plan att följa. Dels för att de utmaningarna är anpassade för att hjälpa mig att klara av mina mål och förbereda kroppen inför kommande fokusområden så som vårens och höstens barmarksperioder, vinterns styrkefokus och extra mycket löpning under sommarhalvåret.
Och här sitter jag på soffan och har redan halkat efter i den första månadens utmaning. Nåja. Ingen panik. Först fokus på att bli ordentligt frisk sen jävlar är det inget som kan hindra mig från att komma igång!
Nu ska jag lägga ifrån mig datorn och skeda med Älskling.